I tidigare inlägg förutspådde jag en massa skidande, vilket det även har blivit. Och jag måste säga att även om jag var lite nervös inför det så har jag haft så sjukt kul i veckan! Har övat vinterrutiner, åkt skidor, dragit pulka och skrattat en heeeeel del.

I torsdags började vi packa trossen för att dra ut i fält, och jag var sjukt taggad. Tycker verkligen det är kul att komma ut och testa sig på allt man lärt sig. Dessvärre blev min vistelse ute i gratängen inte särskilt långvarig.. Vi blev utkörda på morgonen, lastade av allt och fick på utrustningen för att sedan skida iväg. Att skida med 40kg utr är inte en enkel match btw.
Till lunch började jag bli dålig i magen och maten fick jag inte behålla.. Tänker inte fjoska och försöka mörka att det sprutade ur alla jävla hål, så kändes det iaf! Det var förjävligt rent utsagt och även om jag inte ville åka hem och lämna gruppen så blev jag inskickad tillbaka till kasern, smittorisken är alldeles för hög. Och det förstår jag också. Sååatteeh, här har jag legat helt ensam och ynklig sen i fredags, tills igårkväll när 2 till med kräkningar kom in och gjorde mig sällskap. Även om det är förjävligt att fler blir drabbade så är jag innerst inne lite glad över att få sällskap. Hatar att vara sjuk! Och jag hatar att jag missar isvaken och skidmarschen tillbaka! "/
Usch!