Vart tog helgen vägen ? Det har gått alldeles för fort, men jag kan inte säga att jag inte haft det helt underbart. Fredagen blev massa trevligheter med party som fan tillsammans med syster och Emma. Hur kvällen slutade sen är ju bara för roligt, och det tänker jag nog hålla för mig själv! haha! ;D

Igår blev det middag hos Britta  som fyller år i veckan, väldigt uppskattat måste jag säga. Massa god mat och trevligt sällskap utav familjen :)


Vad är det som hänt i sthlm då? 
Jo, jag blev uttagen till gruppchef, mycket nöjd med det måste jag säga. ;-)  
I fredags hade vi även styrketestet på FM multitest. Gick sjukt bra! Kan inte direkt säga att det var svårt.  På tisdag ska vi ha terränglöpningen, tror det var 2km med stridsutrustning och vapen. Det ska bli roligt! :) 
Jag trivs fortfarande helt kalasbra och känner att jag är helt rätt just nu :-)

Ikväll åker jag iaf tillbaka "hem" till Berga för ytterligare en vecka i konungens tjänst, och jag ser fram emot en helg i sthlm med massor av sötnosar! det kommer bli awesome! :-)

You're a good soldier, choosing your battles. Pick yourself up and dust yourself off, get back in the saddle.

Gårdagskvällen spenderades ute på landet hos familjen Lindgren Karlsson. Ytterst trevligt! Det heta samtalsämnet under middagen blev bästa sättet att dö på, -hängning? Förfrysning? Drunkna? Vi var lite oense på det planet kan man säga.
Efterrätten gick i mjukporrens fotspår, Frida gjorde ett exceptionellt bra jobb, maräng, choklad, grädde och hallon. Kan det bli bättre ?

Jag blev även kvar över natten och imorse klev vi tjejer upp för att ta en ridtur på alla hästarna ute i det strålande vädret. Skogen fick sig en påhälsning och trots att min häst Arwen helst ville stå på två ben så var det rejält mysigt. Vi möttes lite halvvägs där och jag tyckte väl att det funkade bra i början, men sen så fick hon allt lov att lugna ner sig lite längre fram. Det gick hon med på. Fint, tyckte jag då.

Innan hemfärd från landet så fick mamma nummer 2 ge mig en laserbehandling på mina benhinnor. Jag fick även höra något som inte alls var lika roligt, det värsta man kan göra med benhinneinflammation är att vila och försätta skadan i dvala. Så, här har jag alltså gått och vilat helt i onödan i 3,5 månad. Det hjälper ändå liksom inte. Kuuueeeeel! Tappat massa kondis förgäves. Nu är det bara att köra på alltså!

Ja, vad har hänt? Madeleine Har gått och blivit ny ordförande för NVK , nätverket för kvinnliga värnpliktiga. Jag kanske var den som var mest emot dom här mötena från början och liksom vägrar sätta mig i ett fack och bara räknas som tjej istället för en soldat och en i gruppen. Men sen när man väl inser att alla tänker inte Likadant och vi är faktiskt kvinnliga soldater med en majoritet av män runtikring oss så kan man förstå vikten av ett nätverk för oss minoritetsgrupper. Om man inte gör det för sig själv så gör man det för andra, enligt mig! Jag tycker själv inte att just jag behöver ett sånt här nätverk men jag vet att andra gör det och behöver oss som finns där istället. Det känns faktiskt bra att göra något för någon annan. Och sen är ju inte jag rädd för att säga vad jag tycker heller, och det ser jag bara som en positivt när det handlar om att ta tag i saker! Jag ser detta som ett ärofullt uppdrag och det ska bli extremt kul faktiskt! Första uppgiften kom då igår när det var regementsnämnd i Göteborg. Jag och massa andra förtroendevalda från regementet ner till plutonsnivå åkte iväg. Dagen var extremt givande och väldigt intressant. Att sitta med massa överordnad och verkligen inse att dom lyssnar och tar åt sig av det vi säger för att kunna förbättra vissa saker skapar ju ett förtroende till våra chefer. Jag är verkligen helnöjd med dagen! :)

En rätt chill dag såhär på amf1. Helgen har varit helt awesome och jag är en glad tjej. Min iphone4 har äntligen hittat hem ;) Idag har vi iaf hållt på och tränat massa formeringar , vi gruppchefer skulle styra och utbilda våra soldater, och det funkar väl bra. Vissa är ju alltid mer seriösa än andra. En sak som är tråkigt dock är att vi har haft flera avhopp. Verkligen jättetråkigt, man blir ju som en liten familj här och vill ju att alla ska klara sig igenom det här. Man försöker peppa varandra Men jag får ju förstå att det här livet inte passar alla, det blir grymt jävla tungt emellanåt. Jag tycker ju sen att allt det roliga väger upp det negativa. Men det är ju jag det :) Nu ska jag bege mig ner till gymmet och sen ska vi simma! Awesome. Puss!